B E L L A

Idag var jag och hämtade ut en nebulisator, eller elefanten som jag själv kallar den då den har en lång slang. 

Hade den inte matchat min inredning hade jag nästan kastat ut den från balkongen, haha. Det känns sjukt att jag har en maskin hemma. Jag Bella, 25 år var tidigare vältränad och hade inga problem att springa långt eller ta i där det behövdes. Jag var även stark. 

Nu försöker jag klara av vardags motionen utan att bli andfådd och bära matkassor utan att svetten ska rinna som om jag sprungit på löpbandet , ungefär som

att du ligger under ytan i vattnet och försöker slå rekord men märker att du får svårare att andas och måste upp till ytan. 

Att lyfta min gjutgärns kastrull känns som att jag har en 12 kg kettle bell. Man känner sig även maktlös när det inte finns någon astma / allergi läkare i min stad och det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig. 

 Jag fick testa på lungmottagningen på sjukhuset att inhalera med nebulisatorn. Vips så blev jag mycket piggare och mådde riktigt bra trots att det varit nästan 30° idag. Jag har inte känt mig så här pigg på länge. Och jag brukar vara trött så här dags på kvällen men som sagt känner jag mig riktigt pigg just nu. 

Kanske är det nåt mirakel medel jag fått. Jag har nu mått bättre i min astma under ca en - två veckor då det blivit sämre väder och kallare ute. 

Kanske är jag på väg att bli frisk. 

Dock har jag däckat i soffan två kvällar i rad pga. hjärntrötthet och huvudvärk och imorse mådde jag illa, hade halsbränna och ont i magen efter att ätit friggs med linser i och vegansk/ mjölkfritt smör.  Jag har fått förlängd sjukskrivning.   

Inflammation i kroppen , förändringar av blodkroppar är några saker som

läkaren berättat att jag har.  Det känns ungefär som om du har tusen blåmärken inuti kroppen.  

Jag har ätit flytande / lättsmält kost i cirka en och en halv månad. Och tog innan dess magmedicin som inte hjälpte helt. Tyvärr har det inte förbättras så nu väntas tyvärr många undersökningar som jag är nervös inför eftersom jag fått reda på att dom ska föra in en kamera i magen , man inte får bedövning och att jag ska vara vaken. Jag kan inte ens se på operationer på tv, fy fan. 

Jag har fortfarande bortdomningar i min högra hand och arm. Det känns konstigt när jag skriver på tangentbordet och tappar känseln när jag skruvar av korken på tvättmedlet. 

Mina handleder, fotleder, högra knät, ryggen och bröstet värker men jag försöker att få en daglig motion och försöka röra på mig varje dag. Det kanske inte blir världens längsta promenad varje gång men det minsta är ju bra anser jag. 

Idag har jag ändå gått många tusen steg och det känns som det är på rätt spår. 

Jag känner mig riktigt rastlös! Jag MÅSTE få börja träna snart. 

Jag vill inget annat än att bli frisk just nu och jag vill kunna äta tacos , grönsaker, kvarg, äggröra , tonfisk och mammas italienska mat i framtiden.